maanantai 27. elokuuta 2012

26.08. Utan anmärkning / Puhtaat paperit

Igår var vi med Della till Nakkila, där den lokala Tibetanska Spanielföreningen anordnade allmän hälsoundersökning av ögon, knän och hjärta av legitimerad veterinär.  Jag hade beställt tid för kontroll av ögon och hjärta, då vår egen veterinär i Raumo utvärderat Dellas knän tidigare i år med utmärkta resultatet 0.  Naturligtvis var det lite pirrigt inför ögonundersökningen, men Della skötte sig utmärkt både när hon fick de obligatoriska ögondropparna före undersökningen och under själva kontrollen av ögonen en dryg halvtimme senare.  Ögonen uppvisade inga tecken på ärftliga sjukdomar.  Däremot har Della pigmentfläckar inne i båda ögonen, men de är helt ofarliga har uppstått redan i fosterstadiet och påverkar inte synen på något sätt.  Hjärtat slog också som det skall och inga tecken på biljud registrerades. 

Friska ögon och bra hjärta.
 
 
Terveet silmät ja hyvä sydän.

Kävimme eilen Nakkilassa Dellan kanssa, jossa Nakkilan Tiibetinspanielit ry järjesti koirien terveystarkastuspäivän.  Päivä sisälsi mahdollisuuden silmien ja polvien tutkimukseen ja sydämen kuunteluun.  Tarkastukset suoritti Suomen Kennelliiton hyväksymä eläinlääkäri.  Olin tilannut Dellalle silmien ja sydämen tarkastukset, koska Dellan polvet tutki oma eläinlääkärimme Raumalta aikaisemmin tänä vuonna tuloksena 0.  Jännitin tietysti silmätutkimusta hieman, mutta Della käyttäytyi hienosti saadessaan tarvittavat silmätipat ennen tutkimusta sekä itse silmätutkimuksen aikana noin puoli tunti myöhemmin.  Silmissä ei havaittu perinnöllisiä silmäsairauksia.  Tosin Dellan silmissä on vaarattomia pigmenttipisteitä, jotka ovat tulleet sikiövaiheessa ja eivät vaikuta koiran näköön.  Sydänäänet olivat myös normaalit ja eikä oireita vajaatoiminnasta löytynyt.  
 

maanantai 20. elokuuta 2012

17.-19.8. Agility.ax rf, Åland / Ahvenanmaa

Årets andra Ålandsresa.  Denna gång under klart gladare omständigheter än det vi var med om i våras, då Pinja lämnade oss så olyckligt.  Vädret var dessutom på topp förutom på söndag morgon, då himlens portar öppnade sig och regnet vräkte ner under förstaklassarnas start.  Agility.ax hade återigen anordnat trevliga och välorganiserade tävlingar och domarna kom från både Finland, Anders Virtanen, och Sverige, Marianne Fernström.  Anders stod för tekniken och Marianne för farten, kort sagt mycket roliga och varierande banor.

Della började tävlingshelgen helt lysande med enda felfria prestationen bland fem ekipage på Marianne Fernströms inledande hoppbana.  Resten av helgen gick mindre bra i och med att gungan återigen ställde till det för oss och de fyra resterande tävlingarna slutade i solklara diskningar.  Trots detta gjorde Della många fina insatser genom att självständigt gå in i slalomet, ta kontakterna och springa i hällregn utan protester.  Jag har dessutom fått många fina tips på hur jag kan träna gungan från olika personer och jag kommer inte att ge upp.  Jag har bara inte riktigt fått grepp om min "unga dam" ännu, men den dagen då jag får det hoppas jag kunna visa vad Della faktiskt kan.

Taika inledde helgen lika strålande som Della och tog också hem segern i Fernströms hopptävling.  Detta innebar också att Taika knep sitt andra certifikat, denna gång med attributet HOPP!  Det här året har verkligen varit fantastiskt för Pasis och Taikas del.  Det är fortfarande starten och kontakterna som är Taikas stötestenar och jag hoppas att de senaste månadernas framgångar skall sporra Pasi till att hårdträna just de här momenten.  Taikas slutsaldo efter vinstloppet blev två diskningar, en sjätte och en tionde plats.

En mycket trevlig helg, som dessvärre slutade med att bilen inte startade när vi skulle köra av båten i Åbo.  Tack och lov fick vi snabbt hjälp och kunde köra lugnt hem en halvtimme senare.  Våra Ålandsresor börjar verkligen bli riktiga "äventyrsresor", men trots vissa problem på vägen kommer vi snart att besöka ön med alla trevliga människor igen.

Glädjen att lyckas!





Onnistumisen iloa!

Vuoden toinen kisareissu Ahvenanmaalle.  Tällä kertaa iloisimmissa merkeissä kuin keväällä kun Pinja niin surullisesti jätti meidät.  Sää oli loistava, paitsi sunnuntai aamulla, jolloin taivaan portit aukenivat ja vettä tuli kaatamalla ykkösluokan starttien aikana.  Agility.ax oli jälleen järjestänyt mukavat ja hyvät kisat ja tuomarit tulivat sekä Suomesta, Anders Virtanen, että Ruotsista, Marianne Fernström.  Andersin radat vaativat tekniikkaa ja Mariannen vauhtia, lyhyesti sanoen erittäin hauskoja ja erilaisia ratoja.

Della aloitti kisaviikonlopun aivan loistavasti ainoalla virheettömällä ratasuorituksella viidestä koirakosta Marianne Fernströmin hyppyradalla.  Viikonloppu jatkui vähemmän onnistuneesti koska keinu aiheutti taas meille ongelmia ja kisaviikonlopun neljä viimeistä kisaa päättyi selviin hylkyihin.  Siitä huolimatta Della teki hienoja suorituksia, kuten hienot itsenäiset pujottelut, hyvät kontaktit ja kisasi kaatosateessa ilman protesteja.  Muuten sain paljon hyviä treenivinkkejä eri ihmisiltä miten treenata keinua, enkä aio antaa periksi.  En vain vielä ole saanut selvää miten minun "nuori neiti" oikein toimii, mutta kun ratkaisu löytyy toivon pääseväni näyttämään mitä Della todella osaa.

Taika aloitti viikonlopun yhtä hienosti kuin Della ja vei myös voiton Fernströmin hyppyradalla.  Tämä tarkoitti myös, että Taika sai ensimmäisen HYPPYSERTIFIKAATIN!  Tämä vuosi on tosiaan ollut huippu Pasille ja Taikalle.  Taikan kompastuskiviä ovat edelleen startti ja kontaktit ja toivon, että viime kuukausien onnistumiset saavat Pasin innokkaasti treenaamaan niitä.  Taikan loppusaldo oli kaksi hylkyä, 6. sija ja 10. sija.

Todella mukava viikonloppu joka tosin päättyi siihen, että auto ei suostunut starttaamaan enää kun olimme ajamassa pois laivasta Turun satamasta.  Onneksi saimme nopeasti apua ja voimme jatkaa matkaa puoli tuntia myöhemmin.  Meidän Ahvenanmaan matkat alkavat olla todellisia "seikkailuja", mutta siitä huolimatta aiomme palata taas pian ja tavata jälleen kaikkia mukavia ihmisiä. 



keskiviikko 8. elokuuta 2012

05.08. WOFF, Vöyri / Vörå

En intensiv helg i Vörå avslutades med två agilitytävlingar för alla klasser på söndagen, där B-tävlingen också utgjorde kvalet till Sheltiemästerskapsfinalen senare samma dag.  Tyvärr, finns det inte särskilt mycket mera att säga än att det inte riktigt gick som vi planerat.  Dellas stötesten på första banan var gungan, vilken unga fröken numera vägrar att gå upp på.  På träning fungerar det bra, men på tävling går det troll i det hela.  Det är en klen tröst att veta att jag inte är ensam om problemet även om domare Eija Berglund också uppmärksammade det, då hon ändrade sin banplanering på bana B genom att utesluta gungan på den.  Hon ville inte se flera "flyggungor", vägringar eller andra "krypövningar" den dagen så hon bad oss alla gå hem och träna gungan, men först efter det att vi haft riktigt roligt på Eijas "gungfria" B-bana.  Jag tänkte direkt att nu har vi chansen att göra en riktigt bra insats, då det dessutom fanns påsen och fem tunnlar på banan.  Della var dock av en annan åsikt och nu var det istället påsen som hade fel färg och hon vägrade blankt att gå in i den...  Hjälp!  Den som har nyckeln till hur min hund tänker får gärna komma och öppna den dörren...  Kul hade vi ändå och inte mindre roligt blev det av att Eija Berglund bad Pasi komma ut på banan efter Dellas och min målgång.  Pasis 50-årsdag till ära bjöd Vörånejdens Hundklubb på en härlig bricka med läckra smörgåsar och två chokladbakelser och en vacker bukett med augustiträdgårdens blomster.  Efter detta blev det sång på svenska för en mycket tagen jubilar!  STORT TACK till Eija som såg till att arrangera detta efter en liten vink från mig dagen innan.  Det uppskattades verkligen!  Hjärtligt tack också till Ninna och Dan för "bubbeldrickan"!  Uppvaktningen till trots lyckades inte heller Pasi och Taika kvalificera sig till Sheltiemästerskapsfinalen.  Bana A gav resultat men inte en kontakt togs och resultatet blev 15 fel och en blygsam 23:e plats.  B-banan gick bra till en början, men en tunnel lyckades ställa till det i och med att Taika valde fel ingång och dagen slutade med DISK.  Suck!  Ett varmt tack till Anne, Sissi och Katla för jättetrevligt resesällskap!  Det här måste vi göra om!

Dagens jubilar.


Päivän sankari.

Tapahtumarikas viikonloppu Vöyrissä päättyi sunnuntaina kaikkien luokkien kahteen agilitykisaan, joista B-kisa oli myös Shelttimestaruuskisan karsintarata.  Valitettavasti, mikään mennyt kuin Strömsössä.  Dellan kompastuskivi ensimmäisellä radalla oli keinu, mihin nuori neiti nyt kieltäytyi menemästä.  Treeneissä keinu toimii, kisatilanteessa ei.  Pieni lohdutus on, ettemme ole ongelman kanssa yksin, tämän huomasin myös tuomarimme Eija Berglund, joka muutti B-radan suunnitelmaa poistamalla siitä keinun.  Hän ei halunnut nähdä enempää "lentokeinuja", kieltäytymisiä tai muita "ryömintäharjoituksia" sinä päivänä vaan kehoitti meitä menemään kotiin harjoittelemaan keinua, mutta vasta sen jälkeen kun olemme pitäneet hauskaa hänen "keinuvapaalla" radalla.  Ajattelin heti, että nyt meillä on mahdollisuus tehdä hyvä suoritus kun radalla oli pussi ja viisi putkea.  Della oli toista mieltä ja nyt oli vaihteeksi pussi väärään värinen ja Della kieltäytyi täysin suorittamasta sitä...  Apua!  Se joka osaa kertoa miten minun koirani ajattelee saa mielellään tulla kertomaan siitä.  Hauskaa meillä oli kuitenkin, eikä sitä ainakaan vähentänyt se, että Eija Berglund pyysi Pasia radalle minun ja Dellan maaliin tulon jälkeen.  Pasin 50-vuotispäivän kunniaksi Vöyrinseudun Koirakerho tarjosi Pasille herkulliset voileivät ja suklaaleivonnaiset hopeavadilla sekä hienon elokuisen kukkakimpun.  Tämän jälkeen kaikki lauloivat 'Paljon Onnea' ruotsiksi todella otetulle päivänsankarille.  ISOT KIITOKSET hienoista järjestelyistä Eijalle, joka sai muuten pienen vihjeen minulta lauantaina.  Arvostamme tätä elettä todella paljon!  Sydämelliset kiitokset myös Ninnalle ja Danille "kuplivasta vedestä"!  Huomionosoitus ei valitettavasti auttanut Pasia ja Taikaa Shelttimestaruusfinaaliin.  Rata A, ei kontakteja josta 15 virhepistettä ja "häpeällinen" 23. sija.  B-rata alkoi hienosti, mutta Taikan syöksyminen väärään putken päähän loppuosassa ja päivä päättyi hylkyyn.  Lämmin kiitos Annelle, Sissille ja Katlalle erittäin mukavasta matkaseurasta!  Tämä täytyy ottaa uusiksi!

tiistai 7. elokuuta 2012

04.08. Toko-koe, Vöyri / Lydnadsprov, Vörå

Jag har länge tänkt att det skulle vara roligt att tävla i lydnad igen efter ett uppehåll på över fem år.  Tyngdpunkten har dock legat på agilityn så jag anmälde Della och mig utan några större förväntningar och mest för att se var vi står idag.  Det skall erkännas att vi kanske skulle ha kunnat träna ännu lite mera aktivt än vi gjort, men som vanligt har tiden bara inte räckt till.  Dessutom var jag rädd för att det skulle bli pannkaka av allt, då jag inte tränat hela rörelser utan godbitar och klicker.  Frågan var om jag skulle lyckas upprätthålla Dellas intresse hela programmet igenom?  Vörånejdens Hundklubb stod dessutom för arrangemanget av årets Sheltiemästerskap i både lydnad och agility.  Därför var vi naturligvis också tvungna att göra ett försök i alla fall.  Så här i efterhand är jag nog mycket nöjd med vårt slutresultat även om jag borde ha förutsett risken med tjuvstart vid hopp över hinder, vilket resulterade i 0 poäng.  Platsliggandet blev dock hårt dömt, då Della låg som en staty men jag fick ner henne först efter dubbelkommando och domaren tyckte att det endast var värt en femma.  Det här är dock saker att träna på och det hela gav helt klart mersmak.  Någon sade dessutom att domaren Jari Salokanto förde en mycket hård linje den här kvällen.

Dellas resultat:

Tillgänglighet:  5 x 1= 5
Platsliggande:  5 x 3 = 15
Linförighet:  7.5 x 2 = 15
Fritt följ:  5 x 4 = 20
Ligg under marsch:  5 x 2 = 10
Inkallning:  9 x 3 = 27
Stå under marsch:  5 x 2 = 10
Hopp över hinder:  0
Helhetsintryck:  6 x 1 = 6

TOTALPOÄNG:  108 / Nybörjarklass 3 / 7:e placering

Före test av tillgänglighet.


Ennen luoksepäästävyyttä.

Olen kauan ajatellut, että olisi kiva kisata tokossa jälleen yli viiden vuoden tauon jälkeen.  Painopiste on kuitenkin ollut agilityssä, joten ilmoitin Dellan tokoon ilman suurempia odotuksia ja enemmän nähdäkseni millä tasolla ollaan tänään.  Täytyy kyllä tunnustaa, että olisimme voineet treenata aktiivisemmin, mutta kuten aina aika on ollut vähissä.  Lisäksi pelkäsin, että kaikki menisi penkin alle koska en ole treenanut kokonaisia liikkeitä ilman makupaloja tai naksutinta.  Kysymys olisi, saisinko Dellan mielenkiinnon pysymään koko suorituksen ajan?  Vöyrinseudun Koirakerho järjesti myös vuoden Shelttimestaruuskisat sekä tokossa että agilityssä.  Tietysti myös siksi meidän oli pakko ainakin yrittää.  Näin jälkikäteen olen kuitenkin todella tyytyväinen lopputulokseen vaikka minun olisi pitänyt varautua estehypyn varaslähtöön, josta saimme 0 pistettä.  Paikalla makaaminen tuomittiin todella tiukasti vaikka Della makasi kuin patsas, tosin kaksoiskäskyn jälkeen ja tuomarin mielestä suoritus oli vain viiden pisteen arvoinen.  Tätä voi kuitenkin harjoitella enemmän ja nälkä jäi.  Joku sanoi lisäksi, että tuomari Jari Salokannolla oli todella kova linja tuona iltana.

Dellan tulos:

Luoksepäästävyys:  5 x 1 = 5
Paikalla makaaminen:  5 x 3 = 15
Seuraaminen kytkettynä:  7.5 x 2 = 15
Seuraaminen taluttimetta:  5 x 4 = 20
Maahanmeno seuraamisen yhteydessä:  5 x 2 = 10
Luoksetulo:  9 x 3 = 27
Seisominen seuraamisen yhteydessä:  5 x 2 = 10
Estehyppy:  0
Kokonaisvaikutus:  6 x 1 = 6

PISTEMÄÄRÄ YHT.:  108 / ALO3 / 7. sija   

lauantai 4. elokuuta 2012

Granny Power!

Hela familjens lilla stålmormor Kelly fyller idag 14 år!  Kelly är fortfarande vid god vigör och tar gärna en runda på agilitybanan när chansen ges.  Slalom och tunnlar är det vi låter Kelly göra, då synen inte längre är den allra skarpaste och hörseln försvunnit.  Till favoritsysselsättningarna hör annars sova och äta.  STOORT GRATTIS ifrån oss alla till en sheltie som har en mycket speciell plats i våra hjärtan!

Camicats Kelly * 04.08.1998


Camicats Kelly * 04.08.1998

Koko perheen pieni rautamummo Kelly täyttää tänään 14 vuotta!  Kelly on edelleen todella hyvässä kunnossa ja lähtee vielä mielellään agilityradalle kun vain on mahdollista.  Keppien meno ja putket ovat ainoat sallitut esteet, kun näkö ei enää ole entisellään ja kuulo häipynyt.  Suosituimmat harrastukset ovat nukkuminen ja syöminen.  ISOT ONNITTELUT meiltä kaikilta sheltille jolla on todella erityinen paikka meidän sydämissämme!