17.11. Maroon Piper in action

När våra aktiviteter på hundfronten ligger lite nere p g a årstiden ser Helmi till att hålla oss igång.  Vi hade ägarträff i helgen ute hos tränare Katri Pakarinen och för första gången skulle vi få se när Katri heatade Helmi.  Det var mycket roligt att få se hur fint Helmi trivs med Katri och att vi har fått ett fungerande samarbete mellan häst och tränare.  Nu vågar vi blicka framåt.  Fortsätter allt att utvecklas enligt planerna så är siktet inställt på provstart i januari nästa år.

Helmi in action och i full mundering.

 

Helmi in action ja varusteissa.

Nyt kun on hiljaista vuodenajasta johtuen meidän koirien rintamalla, Helmi pitää meidät liikkeellä.  Meillä oli omistajatapaaminen viikonloppuna valmentaja Katri Pakarisen luona ja saimme ensimmäistä kertaa nähdä Katrin hiittaavan Helmin kanssa.  Oli todella hieno nähdä miten hyvin Helmi viihtyy Katrin kanssa ja että yhteistyö hevosen ja valmentajan välillä toimii.  Nyt uskallamme katsoa eteenpäin.  Jos kaikki menee suunnitelmien mukaan tavoitteena on koelähtö tammikuussa ensi vuonna. 

28.10. På besök hos Helmi / Helmin luona

I söndags tog vi en tur ut till ett vintrigt Kokemäki för att hälsa på Helmi igen.  Vi har försökt att besöka henne varannan vecka för att ta del av hennes utveckling och lära känna henne bättre.  Maroon Piper har ju visat sig ha ett humör utan dess like och hennes första sejour hos tränare Ketola blev endast ett par veckor, då Helmi hellre serverade sparkar och visade tänderna åt honom än samarbetade.  Kanske är det det franska blodet i henne som gett henne ett mycket personligt temperament...  Helmi väljer sina "människor" och med värdefull bakgrundsinformation från en före detta kvinnlig tränare, börjar vi få en bild av Helmi och hennes beteende.  Helmi står nu hos tränare Katri Pakarinen, en trevlig ung tjej från östra Finland.  De verkar ha funnit varandra och både träning och dagliga bestyr fungerar utan större besvär.  Katri är mycket nöjd med hur Helmi rör sig.  Helmi vet också mycket väl vad det handlar om ute på travbanan, då Katri berättade att Helmi gärna vill sätta iväg direkt när man voltar upp henne för start.  En stor häst med mycket ben och brinnande iver har resulterat i galopp, men med god träning och Katris handlag börjar även den biten fungera.  Helmi hade dessutom haft oturen att få en släng av hästinfluensa i förra veckan.  Dels är det på grund av årstiden, dels säkert också till viss del beroende på att hon redan bytt stall två gånger på kort tid efter att under fyra års tid ha bott på ett och samma ställe.  Vi har dock ingen panik med att starta Helmi.  Det viktigaste just nu är att hon blir frisk och att vi har ett samarbete mellan häst och tränare som fungerar.  Det känns som vi är på rätt väg nu.  Jättekul!

 

Maroon Piper alias Helmi.

Maroon Piper eli Helmi.

Kävimme viime sunnuntaina taas Kokemäellä katsomassa Helmiä ihanassa talvisäässä.  Olemme yrittäneet käydä Helmin luona joka toinen viikko seuramassa Helmin kehitystä ja tutustumassa Helmiin paremmin. Maroon Piperillä on aikamoinen luonne ja hevosen ensimmäisessä paikassa, Ketolan valmennuksessa se oli vain pari viikkoa, koska Helmi tarjosi mieluummin kaviota ja puri kuin teki yhteistyötä Kaukon kanssa. Ehkä Helmin temperamentti osittain johtuu neidin ranskalaisesta verestä...  Helmi valitsee "ihmisensä" ja Helmin entiseltä naisvalmentajalta olemme saaneet arvokasta taustatietoa, jolla kuva Helmistä hevosena ja sen käytöksestä pikkuhuljaa muodostuu.  Helmi asuu tällä hetkellä valmentaja Katri Pakarisen tallissa.  Katri on todella mukava nuori nainen Itä-Suomesta.  Katrin kanssa valmennus ja päivittäiset askareet ovat toimineet hyvin ja tuntuu, että heistä tulee hyvä parivaljakko.  Katri on todella tyytyväinen Helmin liikkumiseen.  Helmi tietää myös hyvin mistä on kyse kun ollaan raviradalla, koska Katrin mukaan Helmi on heti valmis lähtöön volttitreeneissä.  Ongelmana on Helmin iso koko, kuumma luonne ja levottomat jalat, tuloksena laukka.  Oikealla valmennuksella ja Katrin hyvässä käsittelyssä kaikki alkaa kuitenkin sujua.  Viime viikolla Helmillä oli myös hevosflunssa.  Johtui varmasti osaksi vuodenajasta, mutta osaksi myös siitä, että Helmi on vaihtnut tallia lyhyessä ajassa asuttuaan sitä ennen neljä vuotta samassa paikassa.  Meillä ei ole mitään paniikkia saada Helmiä vielä kisaamaan.  Tärkintä on tällä hetkellä, että Helmi paranee ja yhteistyö hevosen ja valmentajan välillä toimii.  Tuntuu, että ollaan menossa oikeaan suuntaan.  Kivaa!
 

21.10. I lära hos Timo Liuhto / Timo Liuhton opissa

I söndags besökte vi för första gången Janitas och Jaakkos träningscenter Purina Areena i Kaarina.  En helt fantastisk hall, varm och med en botten mjuk som mossa.  Hela hallen genomströmmades av optimism.  Skyltar med tänkvärda visdomsord hängde på väggarna tillsammans med enorma banderoller med bilder av bl a Janita och Jaakko, Hitti och Zen från många av deras storhetsstunder på agilitybanorna runt om i världen.  Det var som att kliva in i ett agilityns mekka och det var inte utan att man kände sig en smula andäktig.  Pasi och jag hade haft turen att bli erbjudna ett par restplatser på den kurs som anordnats av Raumos Bruks- och Sällskapshundsklubb (RKS).  Kursen leddes av Timo Liuhto och vi hade tid mellan kl. 14:00-16:00.  Banan bestod av 29 hinder och innehöll bl a manöver som "tysken", flip och twist.  Både Pasi och jag insåg att vi har en hel del rörelser att träna upp både smidigheten och säkerheten i...  Timo var mycket pedagogisk och man förstod mycket väl vikten av rätt avstamp, linjer och landningar samt idén att kunna föra hunden på ett smidigt sätt mellan hinder genom att avväga rytm och tajming.  Vi fick många goda tips, framförallt fick jag alternativa vägval i och med Dellas osäkerhet vid vissa hoppmoment.  Jag fick även rekommendation att ta kontakt med Janita, som tydligen tycker om hundar med lite speciella egenheter på banan.  Dessutom rekommenderade Timo att låta en osteopat titta på Della, då han misstänkte att det kan finnas låsningar i kroppen på henne som en fysioterapeut inte hittar.  Timo påpekade att en hund inte med flit undviker att göra en viss rörelse, det finns alltid en bakomliggande orsak.  Taika har ju inte detta problem, tvärtom!  Hon tar gärna några extra hinder på vägen utöver de hon skall...  Kort sagt, vi hade en mycket givande och trevlig eftermiddag som absolut gav mersmak!

Ett nöjt par.

Tyytyväinen koirakko.

Viime sunnuntaina vierailimme ensimmäistä kertaa Janitan ja Jaakon Purina Areena-hallissa Kaarinassa.  Aivan loistava halli, lämmin ja pohja pehmeä kuin sammal.  Koko halli huokui positiivisuutta.  Hallin seinissä roikkui hyviä viisautta sisältäviä kylttejä ja suuria banderolleja joissa oli kuvia Janitasta ja Jaakosta, Hitistä ja Zenistä ja heidän monista suurista hetkistä agilityradoilla ympäri maailmaa.  Tuntui kuin olisimme saapuneet agilityn mekkaa ja olo oli hyvin nöyrä.  Pasilla ja minulla oli onnea kun saimme ylimääräiset paikat Rauman Käyttö- ja Seurakoirat ry:n (RKS) varaamalle kurssille.  Kouluttajana toimi Timo Liuhto ja meillä oli aika klo 14:00-16:00.  Radalla oli 29 estettä ja ohjaaminen sisälsi sellaisia ohjausliikkeitä kuin "saksalainen", flippi ja twisti.  Sekä Pasi että minä huomasimme, että meillä oli paljon treenattavaa liikkeiden joustavuudessa ja varmuudessa...  Timo oli erittäin pedagoginen ja ymmärsimme hyvin oikean ponnistuspaikan, hyppylinjan ja laskeutumisen tärkeyden, samoin kuin idean miten ohjata koiraa joustavasti ja oikea-aikaisesti hyvällä rytmillä esteille.  Saimme monia hyviä neuvoja, ennen kaikkea sain eri vaihtoehtoja miten ohjata Dellaa epävarmoissa hyppykohdissa.  Sain myös suosituksen ottaa yhteyttä Janitaan, hän ilmeisesti pitää koirista, joilla on hieman "poikkeava" käytös radalla.  Lisäksi Timo suositteli Dellalle osteopaattia, koska hän epäili Dellalla olevan lukkiutumia kropassa joita ei fysioterapiassa löydy.  Timo painotti, että koira ei tahallaan vältä tiettyjä liikkeitä vaan niihin löytyy aina syy.  Taikalla ei ole näitä ongelmia, päinvastoin!  Taika suorittaa mielellään muutaman ylimääräisenkin esteen joita ei pitäisi...  Lyhyesti sanoen, meillä oli erittäin mukava ja antoisa iltapäivä, joka ehdottomasti lisäsi halua oppia enemmän!

16.10. Della i hundskolan / Della koirakoulussa

Nu har matte äntligen tagit sig i kragen och anmält Della till en kurs i lydnad.  Efter sommarens allt annat än lyckade tävlingsinsatser på lydnadsfronten behöver vi få proffessionell hjälp.  Jag tog kontakt med Kontaktikoirat i Björneborg, där man ordnade en plats åt oss fastän kurserna redan påbörjats.  En eloge till Kati Häkli för ett jättetrevligt bemötande och fin service!  Della är placerad i en fortsättningskurs för lydnadens Nybörjarklass och igår deltog vi för första gången och visst var det lite nervöst till en början.  Det märks att Della inte är van att träna i grupp och huvudet gick som en propeller på henne.  Speciellt en härligt lugn och lufsig berner sennen var mycket skrämmande i Dellas ögon.  Dellas tre övriga kurskamrater är av samma storlek som hon själv eller mindre.  Alla hundarna var lugna och snälla, vilket betyder mycket för oss då vi måste jobba med Dellas självförtroende.  Det är där det brister för oss för tillfället.  Det roliga var dock att Della utförde de rörelser som krävdes av henne och vissa saker dessutom riktigt bra.  Jag ser verkligen fram emot nästa tisdag.  Hemläxa har vi också fått.  Det ena är att träna stå under marsch, där målet är att få Della att stanna utan att jag markerar någonting med handen.  Här fick jag nya träningstips.  Det andra är det första steget inför den kommande apporteringen.

 

Familjens skolelev.

Perheen oppilas.

Emäntä on vihdoinkin ottanut itseään niskasta kiinni ja ilmoittanut Dellan toko-kurssille.  Tarvitsen ammattilaisen apua meidän ongelmiin kesän ei niin hyvin sujuneiden kokeiden jälkeen toko-rintamalla.  Otin yhteyttä Kontaktikoiriin Porissa, josta löytyi vapaa paikka vaikka kurssit olivat jo alkaneet.  Erikoiskiitokset Häklin Katille todella mukavasta vastaanotosta sekä hienosta palvelusta!  Della pääsi Alokasluokan (ALO) jatkokurssille ja toissapäivänä osallistuimme ensimmäisen kerran pikkasen jännittyneinä.  Huomattiin, ettei Della ole tottunut ryhmätreeneihin ja pää pyöri kuin pieni potkuri.  Ihanan rauhallinen berninpaimenkoira oli erityisen pelottava Dellan mielestä.  Muut koirat olivat samankokoisia tai pienempiä kuin Della.  Kaikki olivat rauhallisia ja kilttejä, todella hyvä asia meille koska meidän pitää saada Dellan itseluottamus kuntoon.  Siinä on meidän isoin ongelma tällä hetkellä.  Hauskinta oli kuitenkin, että Della teki mitä häneltä vaadittiin ja jotkut liikkeet se suoritti vielä todella hyvin.  Odotan jo innokkaasti ensi tiistaita.  Kotiläksyä olemme myös saaneet.  Toinen on seisominen seuraamisen yhteydessä, jossa tavoite on saada Della pysähtymään ilman minun nykyistä pientä käsimerkkiä.  Tästä sain uusia treenivinkkejä.  Toinen on tulevan noudon ensiaskel.

23.09. Match Show, Ulvila

Pasis och Taikas framgångar fortsätter.  Denna gång i utställningsringen på dagens inofficiella hundutställning i Ulvila.  Taika blev trea bland de små vuxna hundarna som försetts med blått band.  Grattis!  Della fick rött band men blev inte placerad i sluttävlingen.

Taikas vinstskörd.

Taikan palkintosato.

Pasin ja Taikan menestys jatkuu.  Tällä kertaa päivän match show:ssa Ulvilan Massin Majalla.  Taika tuli kolmanneksi pienten aikuisten koirien sinisessä ryhmässä.  Onnea!  Della sai punaisen nauhan, mutta ei sijoittunut loppukilpailussa.

Maroon Piper

En flickdröm har blivit sann.  Idag var Pasi och jag och bekantade oss med den travhäst som vi numera är delägare i.  Hon heter Maroon Piper och är ett fyraårigt fuxfärgat sto med franskamerikansk stam, pappa heter Fakir Lavec och mamma Ynica.  Maroon Piper - Helmi till vardags - står uppstallad i Kokemäki, där hon också tränas.  Den stora frågan är nu var Team Hurrila befinner sig nästa midsommar - på agilitytävlingarna i Kaarina eller på travtävlingarna i Kokemäki..?

En blivande stjärna?

 Tuleva tähti?

Pikkutytön unelmasta tuli totta.  Pasi ja minä kävimme tänään tutustumassa ravihevoseen, josta omistamme osuuden.  Hevosen nimi on Maroon Piper ja se on neljävuotias punarautias tamma ranskalais-amerikkalaisesta taustasta, isä Fakir Lavec ja äiti Ynica.  Maroon Piper - lempinimellä Helmi - asuu Kokemäellä, missä myös treenaa.  Suurin kysymys onkin nyt missä Team Hurrila viettää ensi vuoden Juhannus - Kaarinassa agilitykisoissa tai Kokemäellä Juhannusraveissa..?

16.09. Taika 7 år / Taika 7 vuotta

Camicats Twister - alias Taika - följde Dellas exempel och passade på att fylla år hon också under vår Ålandsvistelse.  Grattis Taika, familjens galenpanna!  Du är vårt eviga yrväder!

Söndagen ägnade vi åt att köra runt på ön i ett härligt väder med sensommarkänsla.  På väg ut mot Eckerö stannade vi till och promenerade på klipporna för fotografering med havet i bakgrunden.  Fantastiskt vackert och rofyllt.  Sådana här stunder vill man bara hålla kvar...

 

Yrvädret Taika.

Taika, perheen "pyörremyrsky".

Camicats Twister - eli Taika - seurasi Dellan esimerkki ja täytti myös vuosia Ahvenanmaan vierailulla.  Onnea Taika, perheen "rämäpää"!  Olet meidän ikuinen pyörremyrsky!

Sunnuntaina ajelimme ympäri saarta ihanassa säässä myöhäiskesätunnelmissa.  Eckerön suunnalla pysähdyimme kallioille kävelylle ja kuvasimme meri taustana.  Todella kaunista ja rauhallista.  Tällaiset hetket haluaa säilyttää muistoissa...